Delta i nästa nummer av Astra – Astra are looking for contributions for vol. 4!

Bild med text. Ljust orange bakgrund. Med svart text står det i växlande typsnitt: DELTA i nästa nummer av ASTRA TEMA: OMSORG OMTANKE OMVÅRDNAD

[English below]

Astra tar nu emot bidrag till nummer 4/2021 på temat ”Omsorg, omtanke, omvårdnad”!

Nästa nummer är delvis ett samarbete med finska tidskriften Tulva, vars fjärde nummer i år kommer ha temat ”Self Care”. På Astra har vi löst upp tematiken lite, genom att ställa frågor som:

Vad är skillnaden mellan att ta hand om sig själv och att ta hand om andra? Finns det en sån skillnad?

Hur översätter vi ordet ”care” till svenska? Omhändertagande? Omsorg? Omvårdnad? Omtanke? Det blev många ”om-”. Vi valde att använda tre av dem i temarubriken. Vad signalerar de för dig?

Tar vi i förlängningen också hand om andra om vi tar hand om oss själva? Är vi lurade att tro att ”self-care” är själviskt och tar ifrån våra relationer, snarare än ger åt dem?

Var går egentligen gränsen mellan jag och du? Bygger den på en uppdelning av världen i ”vi och dem”, och ett ständigt jämförande?

Är vi enskilda individer på det sättet att vi kan separera oss från varandra, från jorden vi lever på, ekosystemen vi är del av?

Vad händer om vi inkluderar att ta hand om vår omgivning som en del i att ta hand om oss själva, utan självutplåning?

Vad är omsorg, omtanke, omvårdnad i en kapitalistisk värld? Kan det vårdande fungera som motstånd i en värld som ständigt försöker få oss att fylla vår tid med prestation och konsumtion? Som konstnären Tricia Hersey säger: ”Grind culture wants us to keep going no matter what. I sit my ass down and daydream.”

Vi är mycket nyfikna på att höra vad dessa frågor väckte i er!

Skicka era textförslag (gärna ett utkast på ungefär en sida) till astra@astra.fi senast den 3 september. Astra tar emot texter i alla genres såväl som bidrag som kombinerar text och bild.

Om ditt förslag tas med är deadlinen för färdig text 24 september.

Vi välkomnar bidrag som går i linje med en intersektionell, antirasistisk, klimataktivistisk och transinkluderande feminism. Redaktionen läser svenska och engelska, men är publicerar även texter på andra språk, såväl som flerspråkiga bidrag.

 

***

 

Astra are looking for contributions for vol. 4/2021 on “Care”!

Next issue is partly a collaboration with the Finnish magazine Tulva, and their vol. 4 this year has “Self-care” as its theme. Astra have loosened up the theme a bit, by asking questions such as:

What’s the difference between self-care and care, or between caring for oneself and caring for others? Is there such a difference? What are these words signaling?

When we take care of ourselves, do we then also take care of others? Are we lured into believing that self-care is selfish, something that steals from our relationships rather than nurtures and gives to them?

Where do we even draw the line between self and other? Do we at all, or is such a division built on dividing the world into us/them and a constant comparing and competing?

Are we individual in the way that we can separate ourselves from each other, from the earth, the land, the ecosystems we are part of?

What happens if we include taking care of our communities and surroundings as a way of taking care of ourselves, and without self-sacrifice?

How do we imagine care under capitalism? Can care be a form of resistance in a society that wants to force us into constant productivity and consumption? As the artist Tricia Hersey puts it: “Grind culture wants us to keep going no matter what. I sit my ass down and daydream.”

We are curious to hear what these questions stir in you!

Send text suggestions (we prefer drafts of approx. 1 page) to astra@astra.fi. Deadline is September 3rd. Astra publish texts of all genres, including pieces that combine text and illustration. We read, work and edit in English and Swedish but also publish texts in other languages, as well as multi-lingual pieces.

If your draft is accepted the final deadline will be on September the 24th.

Astra’s feminism is intersectional, anti-racist, decolonial, climate-activist and trans inclusive.


Astra tar sommarledigt – Astra On Summer Vacation

Yellow text on sepia background. Background is a photo of a forest sillhouette mirrored in a lake. Text says Astra tar sommarledigt i juli. Astra is on summer vacation in July.

Under juli månad går hela Astras redaktion på sommarledigt. Vi läser inte mejl eller sociala medier under den här tiden och ber därför om överseende med att svar kommer dröja till i augusti. Måndagen den andra augusti är vi återigen på plats och redo att ta itu med färdigställandet av Astra 3/2021 på tema Tro! Numret blir det första som är layoutat vår nya AD, Roby Redgrave, vilket vi tycker är väldigt spännande. Vi längtar efter att få dela det med er. Vi ses i augusti, ta hand om er tills dess!

- Redaktionen och styrelsen på Astra
***

In English:

Astra are on summer vacation during July. We will not read emails or other messages during this time and kindly ask you for patience – Replies will come in August. We will be back again on August the second for the last touches on Astra 3/2021 on Belief! The issue will be the first to be layouted by our new Art Director, Roby Redgrave, and we are beyond excited to share it with you. See you in August, until then: Take Care!

- The Astra team


Sara Nyman – Intervju med Panda Eriksson om medborgarinitiativet Oikeus Olla – Rätt att vara

Intervju med Panda Eriksson om medborgarinitiativet Oikeus Olla – Rätt att vara


Text Sara Nyman, Astra

Bild av Panda Eriksson. Panda har långt lockigt blont hår, mustasch och skägg, septumpiercing och ett stort örhänge som sticker fram under håret. Hen är klädd i svart långärmad polotröja och svarta långbyxor. Panda sitter på en trappstege i trä och är barfota. På ena foten syns en tatuering i regnbågsfärger.
Panda Eriksson. Fotograf Tinksu Wessman

Panda Eriksson är ordförande för föreningen Trans r.f. som står bakom medborgarinitiativet “Oikeus olla”, ”Rätt att vara” på svenska. Initiativet lanserades mitt i påskfirandet och fick snabbt både stor spridning på sociala medier och det antal underskrifter som krävs för behandling i riksdagen. Medborgarinitiativet är ett försök att förändra translagstiftningen så att den inte strider emot mänskliga rättigheter – krav på sterilisering måste slopas och ungdomar ska få bestämma själva över definitionen av sin juridiska könstillhörighet. Diskussionen om Finlands problematiska translag har redan pågått i några år, så varför kom ”Rätt att vara” just nu, i tappningen av ett medborgarinitiativ?

 

Panda Eriksson berättar att hen, precis som många andra bakom initiativet, har en lång bakgrund inom transaktivism. Genom åren har aktivister på olika sätt uppmärksammat problemen med den nuvarande lagstiftningen, men det har visat sig att förändringar sker långsamt. För långsamt. Eriksson upplever det som att det inte finns politisk vilja att genomföra en ordentlig lagförändring. Hen sammanfattar Centerns beslut om att inte godkänna ett lagförslag som innefattar minderåriga som ”sista droppen”. Nu var tiden inne för ett medborgarinitiativ, så att frågan verkligen går framåt också politiskt. Angående tilltron till landets regering, erkänner Eriksson att hen själv var en av dem som gladde sig över kvinnoregeringen, men påpekar att det i en feministisk bemärkelse inte är tillräckligt att kvinnor blir ministrar, många kön blir bortglömda ändå. Segheten i regeringens ambitioner att vilja förändra translagen blir bara ytterligare ett bevis på det.

 

"Medborgarinitiativet är ett försök att förändra translagstiftningen så att den inte strider emot mänskliga rättigheter – krav på sterilisering måste slopas och ungdomar ska få bestämma själva över definitionen av sin juridiska könstillhörighet."

 

Den som bekantar sig med kampanjen kring ”Rätt att vara” slås av att den är proffsig och genomtänkt både innehållsmässigt och visuellt. Det är enorma arbetsinsatser och kunnande inom olika områden som förenats och förmedlas genom proffsig kommunikation. Och så är det också. Eriksson säger att det är viktigt och vanligt att inom transcommunityn arbeta tillsammans:  ”Vi gör det för oss själva och om oss själva”. Hen påminner om att det är många som ger av sin tid i arbetet för en förändring av translagen, också jurister som har den juridiska kompetens som behövs för att formulera lagförändringsförslaget. Samarbetet inom transcommunityn sammanfattar Eriksson som ”förvånansvärt smärtfritt”, olika åsikter har mest uppstått beträffande strategi och formuleringar. Samtidigt menar Panda att denna samstämmighet till stor del uppstått på grund av att bristerna i den nuvarande translagen är så tydliga. ”Visst kommer det frågor om varför vi inte tar upp icke-binära transpersoner”, säger Eriksson, men tillägger att det inte går att med hjälp av translagen lagstifta om ett tredje juridiskt kön. Det är en annan framtida kamp, men hen betonar vikten av att visa solidaritet med den kamp som förs nu, även om hen själv också drömmer om att i framtiden ha ett icke-binärt pass.

 

”Rätt att vara” går ut med att den nuvarande translagstiftningen strider mot mänskliga rättigheter och hur viktigt det är att framföra behovet av en lagändring som just en fråga om mänskliga rättigheter. Eriksson påminner om att Finlands translag diskuterats under lång tid och att det under de senaste fem åren skett en attitydförändring beträffande den nuvarande lagens krav på sterilisering i en transprocess. ”De flesta tycker att sterilisering mot någons vilja är fel”, konstaterar hen, det är en mänsklig rättighet majoriteten är överens om. Men medborgarinitiativet kräver också att ungdomar själva ska få bestämma över sin könsdefinition vilket inte i samma utsträckning väcker majoritetens sympatier. Det är alltså lättare att vara för mänskliga rättigheter än barns rättigheter. ”Barns rättigheter är mera up for discussion och alla blir uppfostringsexperter”, suckar Eriksson. Hen berättar om att det motstånd lagförändringsförslaget stöter på ofta hänvisar till att värna om barnen, barns väl görs till politiska argument i motståndarnas retorik. Eriksson betonar betydelsen av att barn ska höras från sin egen utvecklingsnivå. Hen säger att folk tenderar bli rädda, att de säger sig ”inte vilja gå med på att barn sätts på operationsborden”. Samtidigt, menar Eriksson, verkar många missa ironin i att Finland opererar intersexbarn medan de är bebisar, innan de får en chans att kunna göra sig hörda. ”Vi gör ju det här för våra kids!”, utbrister hen.

 

"Eriksson påminner om att Finlands translag diskuterats under lång tid och att det under de senaste fem åren skett en attitydförändring beträffande den nuvarande lagens krav på sterilisering i en transprocess."

 

Ett annat av kraven i ”Rätt att vara” är att den medicinska diagnosen borde skiljas från den juridiska processen. I dagsläget förutsätter en ändring av det juridiska könet en medicinsk diagnos, men detta tillvägagångssätt är problematiskt. Kravet på att en individ medicinskt matchar det kön en hen vill ha juridiskt tvingar in individen i en specifik idé om kön som någonting kopplat till kroppsliga attribut. Eriksson berättar att människor verkar ha svårt att begripa vad det betyder och varför en åtskillnad är viktigt.

 

Medborgarinitiativet har fått en del väntat, men också en del oväntat stöd. ”Rätt att vara” understöds självklart också av Astra. På politiskt håll har både Vänstern och De Gröna gått ut med att de stöder förslaget, från fackligt håll fås understöd från Tehy och nu senast har meteorologen Pekka Pouta gett sitt stöd till kampanjen. Just Pekka Poutas stöd beskriver Eriksson som resultatet av ett plötsligt infall. Hen mejlade och frågade om Pouta ville vara med och berättar skrattande att hen i samma sekund som mailet skickats iväg tänkte ”Vad i helvete gjorde jag just?”. Det var en glad överraskning att Pouta var positiv till medborgarinitiativet. Eriksson påpekar att allt stöd är välkommet och inte kräver en viss partitillhörighet.

 

"Eriksson påpekar att allt stöd är välkommet och inte kräver en viss partitillhörighet."

 

Eriksson påminner om att det är fint att förslaget har fått stort understöd, men hen tänker inte fira förrän lagförändringen är underskriven. Ännu samlas underskrifter in och i slutet av maj överlämnas medborgarinitiativet till ministeriet. ”Sen börjar den politiska kampen”.

Skribenten är medlem av Astras styrelse 2021.


Astra 2 / 2021 Tema HISTORIA

Astra 2/2021 Historia

Astra 2 / 2021 Tema HISTORIA

Astra nummer 2/2021 har temat Historia och innehåller personliga berättelser om rötter, generationstrauman, att leta föregångare och att kräva tillbaka sitt arv.

Vi möter bland annat gästredaktören från förra numret, Jasmine Kelekay, i en kolumn om den afrosvenska kampen för ett erkännande av nionde oktober som nationell minnesdag för slaveriets avskaffande i Sverige. Kerstin Andersson, en av trettiotalet samer som driver frågan om att återbörda stulna samiska offergåvor till Sápmi, har skrivit en artikel om den skändade offerplatsen Unna Saiva. Vi får även ta del av konsthistorikern Yilin Mas personliga och poetiska text om att tillhöra den kinesiska diasporan i Finland och doktoranden Marika Kivinens artikel om att minnas kolonialism och undersöka hur rashygien bedrivits i Finlands "svenskbygder".

Numret kan köpas hos Astras återförsäljare i Finland och Sverige, samt digitalt här:

Medverkande i detta nummer:
Samar Zureik

Mats Wickström

Sunná Valkeapää

Iona Roisin

Nina Nyman

Yilin Ma

Linnea Lundborg

Marika Kivinen

Minjee Hwang Kim

Jasmine Kelekay

Dionysia Kang

Jet Hilferink (endast i papperstidningen)

Emma Göransson

Nina Grönlund

Rosanna Fellman

My Danvind

Shia Conlon

Maria Bodin

Fatuma Awil

Kerstin Andersson


Live 13.4: Svart feminism och kultur i Norden – Vem får synas och höras och på vilka villkor?

[English below]

Livestreamat samtal över Facebook kl. 18.00, tisdag 13.4.2021.

Språk: Engelska

Under sommaren 2020 mobiliserade sig svarta aktivister i Norden och anordnade Black Lives Matter-demonstrationer för att visa solidaritet med svarta amerikaner samt markera att statligt våld och strukturell rasism även drabbar svarta människor i Norden. Sedan dess har anti-svart rasism än en gång lyfts fram i både kultur- och samhällsdebatten.

Mycket av detta arbete och engagemang har utförts av svarta kvinnor, en grupp som länge har organiserat sig kring rasism, sexism, och andra former av förtryck i Norden. Samtidigt osynliggörs och marginaliseras ofta svarta kvinnors historier, upplevelser och perspektiv, även inom antirasistiska, icke-vita och feministiska rum.

Denna paneldiskussion kommer därför att centrera fyra svarta kvinnor från olika nordiska länder som genom sitt kulturella, intellektuella och politiska engagemang har bidragit till att lyfta fram representationer av svarta kvinnor och deras upplevelser och perspektiv. Samtalet modereras av Jasmine Kelekay.

Evenemanget arrangeras i samarbete med Nordisk kulturkontakt.

Portrait of Jasmine Kelekay

Jasmine Kelekay är en afrofinlandssvensk forskare och aktivist med fokus på anti-svart rasism och svart aktivism i Norden. Hon doktorerar i sociologi vid University of California, Santa Barbara och är gästdoktorand vid Centrum för Mångvetenskaplig Forskning om Rasism (CEMFOR) vid Uppsala Universitet. Kelekay är gästredaktör för tidskriften Astras nyutkomna temanummer om svart feminism i Norden.

Deltagare i paneldiskussionen:

Judith Kiros är en svensk poet, litteraturvetare, kritiker och journalist.

Kiros är en av grundarna till den antirasistiska och feministiska plattformen Rummet, som grundades 2013. År 2019 var hon delaktig i att skapa Kontext Press, en tvärmedial plattform för eftertänksam journalistik och kritisk underhållning. Kiros debuterade 2019 med den kritikerhyllade diktboken, O, som behandlar bl.a. svarthet och kön.

 

Monica Gathuo är en finländsk mediaproducent och aktivist baserad i Helsingfors, Finland. Gathuo är samordnare för ARMA Alliance (Anti-Racism Mediam Activist Alliance) och hon forskar kring hur rasifierade kvinnor i Finland använder sig av digitala medier. Hon samarbetar med POC-ledda organisationer och initiativ ledda av rasifierade ungdomar.

 

Phyllis Akinyi är en dansk-kenyansk dansare, koreograf, performancekonstnär och dansforskare. Akinyi arbetar med samtida folklore, det som är ‘varken det ena eller det andra’, och spirituella riter i diasporan. För tillfället är hon i NYC för att utveckla hennes senaste uppsättning kring temat sorg som får premiär i maj 2021. Hon är ordförande för De Frie Koreografer och arbetar passionerat för att det skandinaviska konstfältet ska utvecklas, expanderas och bli mera inkluderande av BIPoC konstnärer och icke-västerländska kulturer.

Deise Faria Nunes är en brasiliansk performancekonstnär och konstforskare baserad i Norge. Nunes är doktorand vid universitetet i Agder och forskar inom programmet Theater in Context. Hon är grundare för bolaget Golden Mirror Arts Norway som fokuserar på konstnärliga produktioner av svarta kvinnors och dess distribution. Nunes är även verksam som frilansskribent.

***

Black Feminism and Culture in the Nordics: Who gets to be heard

Live stream discussion on Facebook 6pm Finnish time, Tuesday 13th of April 2021

 

During the summer of 2020 Black activists mobilized throughout the Nordics to organize Black Lives Matter demonstrations to not only show solidarity with Black Americans, but also to call attention to the state-sanctioned violence and structural racism that Black/Afro-diasporic communities face here in the Nordics. Since then, anti-Black racism has once again become a topic for both cultural and political debates, raising questions about who gets to be seen and heard, and on whose terms.
Much of this work has been taken up by Black women who have long organized against racism, sexism, and other intersecting forms of oppression in the Nordics. Yet at the same time, Black women’s histories, experiences, and perspectives are often overlooked and marginalized – including within anti-racist, non-white, and feminist spaces.
This panel discussion centers four Black women from different Nordic countries who through their cultural, intellectual, and political engagement have contributed to the highlighting of representations, experiences, and perspectives of Black women. The discussion will be moderated by Jasmine Kelekay.
The event is organized in collaboration with Nordic Culture Point. The discussion will be held in English.

Jasmine Kelekay is an Afro-Finland-Swedish researcher and activist focusing on anti-Black racism and Black activism in the Nordics. She is a PhD candidate at the University of California, Santa Barbara and a visiting researcher at the Centre for Multidisciplinary Studies on Racism (CEMFOR) at Uppsala University. Kelekay is guest editor for Astra’s recently published special issue on Black feminism in the Nordics.

The panel features:
Judith Kiros is a Swedish poet, literary scholar, critic, and journalist. Kiros is one of the founders of the anti-racist and feminist platform Rummet, which was founded in 2013. In 2019, she was part of establishing Kontext Press, a multimedia platform for considerate journalism and critical entertainment. In 2019 Kiros debuted with the critically acclaimed book of poetry, O, based on Shakespeares Othello, dealing with Blackness and gender.
Phyllis Akinyi is a Danish-Kenyan dancer, choreographer, performance artist, and dance researcher. Akinyi works with contemporary folklore, the ‘Betwixt and Between’, and spiritual rituals in the Diaspora. She is currently in NYC developing her latest performance piece about grief, expected to premiere in May 2021. She is chair of Independent Choreographers Denmark (De Frie Koreografer) and is passionate about pushing the Danish art scene to evolve, expand, and be more including of BIPOC artists and non-Western traditions.
Monica Gathuo is a community organiser and media producer located in Helsinki, Finland. Gathuo works as a co-coordinator for ARMA Alliance (Anti-Racism Media Activist Alliance) and researches the digital media usage of women of colour in Finland. She collaborates with POC led grassroots organisations and supports initiatives led by the youth of color.
 
Deise Faria Nunes is a Norwegian-based Brazilian performance practitioner and art researcher. Nunes is currently a PhD fellow in the program Theatre in Context at the University of Agder. She is the founder of the company Golden Mirrors Arts Norway, focusing on production and diffusion of works and thoughts by Black women. Nunes is also a freelance writer.