Day: 29 oktober, 2018

Han som klädde av sig naken och flinade när jag var 14 och sade att jag inte var intresserad. Han visste att jag var oskuld och ville göra mig obekväm.

De på internet som försökte få mig att strippa på webcam när jag var 11.

Alla som stirrat på min rumpa och flinat, även om jag argt stirrat tillbaka.

De finklädda medelåldersmännen på det fina hotellet som busvisslade när jag gick upp för trappan tillsammans med mina tjejkompisar.

Mannen som tittade på min killkompis och frågade vem av mig och min tjejkompis som är needy och vem som är greedy.

Han som följde efter mig hela vägen från festivalen till centrum och försökte tränga in sig i min bil, men inte hann då jag sprang och låste dörren.

Den äldre mannen som på min mormors begravning stirrade på min kropp och sade ”wow, du har blivit en kvinna”.

Mannen på bussen som gjorde oralsextecknet och slickade sig om munnen när jag åt banan.

Alla som tafsat, stirrat, kommenterat, ni är sämst.

Julfest med jobbet, jobbar i en butik i ett köpcenter. Har tidigare fått höra en del grova kommentarer om mig från en av väktarna som jobbar i köpcentret. Han har sagt att han så gärna skulle vilja ”sätta på mig”.

Nåväl, åter till julfesten. När han kommer dit så är han väldigt berusad. Han kommer direkt fram till mig och mina kollegor och börjar prata med mej, helt vänligt. Frågar hur vi har det osv.

Han sätter sig bordet bakom oss. Då redan säger en röst o mitt bakhuvud att jag ska inte dricka mer än en cider till maten, för ingen ska sen komma och säga att det var mitt fel för jag var full, OM nåt skulle hända.

Under kvällen så kommer han flera ggr och smeker mig på axeln och nerför armen medan han frågar om jag har kul och ifrågasätter att jag ännu sitter med samma cider framför mig. Skyller på att jag har jobb dagen efter.

När jag sen beslutar mig för att beställa EN cider till, så är han plötsligt där vid bardisken. Lägger armen om mig och luktar mig på halsen. Säger att jag luktar gott. Jag slingrar mig ur hans grepp och flyttar mig en bit ifrån.

Han följer efter och lägger armen om mig igen. Jag slår bort den och då tar han tag i min arm och river och sliter i den samtidigt som han skriker att jag ska sluta va så svårflörtad. Jag skriker åt honom att släppa samtidigt som jag river åt mig min arm och går därifrån. Då redan borde jag ha gått hem eller berättat åt nån. Men väljer att sätta mig med mina kollegor och ignorera honom resten av kvällen.
Senare kommer han från  ingenstans och sätter sig på ryggstödet till min stol varpå jag reser mig upp och säger åt honom att sluta.

Alla hans kollegor och mina kollegor sitter och tittar på. Jag säger åt honom att sätta sig ner med sina vänner och ha en kul kväll och lämna mig ifred. Han hånler och säger ”jag vet att du vill” samtidigt som han sträcker fram handen mot mitt bröst. Jag slår bort handen och säger åt honom att sluta och att han skämmer ut sig inför alla. Han hånler igen och säger att ”Jag säkert vill bli tagen hårt och njuter av det” Då, från ingenstans får jag ett otroligt mod och tar ett steg framåt medan jag skriker allt vad jag orkar åt honom att sluta och låta mig va ifred. ”Nej XX jag vill inte ha sex med dej!!” skriker jag så alla runt oss hör, trots den höga musiken. En kvinnlig kollega till honom ropar åt honom att det räcker nu och att han ska sätta sig ner, och han lyder, hör och häpna.

Jag är så upprörd så jag skakar och en stund senare hämtar en killkompis mig och en annan kollega och han kör oss hem.

Jag polisanmälde kräket och väntar nu på förhör.

Har träffat psykolog och jobbat fram en ”plan” hur jag ska gå tillväga ifall han dyker upp på jobbet. Vilket kommer att hända.

Blev som tur var erbjuden personskydd, så jag känner mig trygg även om jag är rädd.
Vad hade hänt om jag druckit mej full? Hade han fått som han velat? Hade jag blivit våldtagen av detta äckel?

Jag är 5år och mina kusiner är på besök. Den äldsta som är fyra år äldre än mig tvingar min bror och jämngamla kusin att sätta sig bredvid honom på soffan och dra fram sina snoppar. Sen säger han åt mig att mäta dem och känna vilken som känns bäst.

Detta fortsätter i sju års tid och slutar med att han går ner på mig och både slickar och stoppar in sina fingrar i mig när jag är tolv år gammal.

Som elvaåring börjar min morbror ta på mina bröst och hans blickar och blotta närhet gör mig illa till mods.

När jag är tretton år är jag allmän egendom i högstadiet och vågar aldrig säga emot.

Vid fjorton åker jag på en kaffe till en kille jag just träffat och som verkar ok. Han misshandlar mig, binder fast mig och våldtar mig både vaginalt, analt och oralt.

Efter det startade ett djupt alkohol och drogmissbruk i något försök i att bedöva bort smärtan.

Jag säljs som byteshandel och är ofta mellanhand för att få ner drogpriser. Jag känner ingenting längre och inser att min kropp inte är min.

Vid arton vaknar jag i en lägenhet någonstans med min vän bredvid mig, hon sitter som i trans och rullar en cigarett, ser upp på mig med tomma ögon och säger ”du har fyra kvar ännu, sen kan vi gå”. Någon håller på att våldta mig och jag ser de andra stå runtom i rummet och vänta på sin tur. Min vän har gått samma väg före mig.

När den sista är klar bränner de mitt kön med en cigarett och skrattar lite glatt.

Vi går därifrån och världen är svart.

Tolv år senare, tolv år av drogfritt liv, möter jag ännu varje natt mardrömmarna och får panikångest av att bli kramad.

Händer något min dotter önskar jag av allt i världen att hon känner att hon kan berätta åt mig direkt och inte låter åren gå ner i mörkret.

De här sakerna hände i brytningen av årtusendet. Vi var ganska få tjejer och kvinnor där, jag var med i en grupp på lite äldre människor som vill omskola sej. Jag var kanske 23 då.

1. Jag kom in i studentkårens styrelse och under konstituerande mötet sade jag att jag är intresserad av att bli ordförande. Vår manliga studiehandledare som var på plats ingrep och sa ”du blir nog bättre sekreterare. Skulle Kille X istället vilja bli ordförande?” Jag blev så paff att jag inte protesterade. Killen blev ordförande.

2. Det var hemskt att gå i korridorerna så jag undvek det så gott som det gick. Det satt hormonstinna, oborstade unga killar längs med väggarna och på trapporna, och allt som oftast var det nån som kommenterade högt något typ ”kolla pattarna” eller ”se vilket ass”.

3. Det var också jobbig att gå till förrådet, därifrån t.ex. ritpapper, batterier etc hämtades. Gubben som förvaltade den hade en porrkalender på väggen. Man kunde inte undvika att se den. Om jag minns rätt så klagade några kvinnor tillsammans till skolans ledning om den, men minns inte om vi hade framgång.

4. det här träffade inte mej personligen, men jag tog illa upp i alla fall: på frisörslinjen gick hela en kille. Han mobbades för folk tyckte han var bög. Han slutade efter första året.

Jag fick bröst tidigt, och har ofta fått smeknamn på grund av min kropp, främst av äldre killar i lågstadiet, högstadiet och gymnasiet. Det började med Pamela Andersson då jag var 11, sen kom väl Barbie, Uppblåsbara Barbara, Pornopupu etc. Det var kommentarer och det var tafsande och det var telefonsamtal av kända och okända som frågar om jag vill knulla. Det blev inte bättre av att jobba på restaurang och i bar, var man som välkomstrit blev tagen på rumpan av alla (män) i personalen som kände för det, och var man ”måste stå ut” med fulla kunder som tafsar, kommenterar, och bara ”skojar”. Hemmafester som slutar med att man somnar i ett hörn och vaknar med händer i trosan, en tunga i munnen, ett stånd mot benet. Jag borde ta det som en komplimang, var det flera som sa. Men är det en komplimang att bli objektifierad och att få sitt självförtroende totalt nerspolat, att bli definierad om och om igen som ett (sex)objekt på grund av sitt kön och sitt utseende? Men jag sa ju (oftast) ingenting och jag förstod nog inte heller vidden av problemet då. Men jag förstår det nu med alla era historier.

Skulle finnas några till berättelser..men denna tänker jag för första gången någonsin dela med mig offentligt, och det handlar tyvärr om min ex.

Min ex ha tyvärr på många sätt inverkat på mitt liv, mera negativt. Men även gjort mig starkare.

Han var min första ”pojkvän” (så här i efter hand anser jag att bara uttnyttja mig på olika sätt).

Han var 15-16 år äldre..jag relativt ung när jag lärde känna honom. Och tyvärr var han i mitt liv helt för många år, även om hans ena släkting varnade mig för honom, han är int bra för dig..men man trodde inte.

Utan att gå vidare med det, det är för lååång historia. Berättar jag nu om en händelse som jag efter alla dessa år int ännu heller tycker att är okej.

Min ex var den som tog min oskuld. Med åren va sexet mera att han kom. Oralsex fick jag skräck för… Tänk dig att den andra kommer i din mun, och håller dit huvud nere/på plats.. även om du fösöker dra dig loss. Men nu de som jag tycker va fel.

Jag sovde över en natt hos honom. Tror det va mitt i natten.. Kommer ihåg att han vaknar.. Han säger inget eller frågar inget. Han bara plötsligt rullar sig upp på mig. O utan att säga ett ord eller fråga om jag vill, gör han sina behov i mig.. utan kondom o allt. Han uttnyttjar mig sexuellt, det är min tolkning om man int frågar utan bara kommer på en.

Efter att han kommer, lägger han sig ner brevid o fortsätter sova. Jag helt paff, går till badrummet o torkar av mig, helt paff försöker jag förstå va det just var som hänt.

Du uttnjyttade mig på många sätt. Du använde även psykisk våld o tyvärr hann jag uppleva ävn fysiskt våld.

På grund av dig vågade jag int lita på män i många år. Jag stängde in mig i en bubbla. Jag hade trauma för sex. Och skulderna tack vare dig jag betalat i många år. När jag äntligen kastade ut dig, ringde du i efterhand o frågade om pengar. Du fick dom ej, du dödshotade mig.

Jag slutade leva i många år, nån slags depression väl. MEN

Nu kan jag säga att jag lever igen. Jag skrattar o har världens bästa sambo, jag lever livet. Och nu vet jag va riktig sex är.

Jag har förlåtit dig, jag vill inte leva i bitterhet o hat. Men glömmer aldrig.. aldrig.

Jag är tillräckligt bra

Ord! Fula och nedsättande kommentarer. ”Hora”, ”luder”, ”fitta” och ”kuksugare” från högstadietiden och framåt. Det blev så vanligt att jag till och med stundvis använde orden själv, för jag ville ju vara ”cool”.

Orden har funnits där genom hela livet och i alla möjliga sammanhang. För bara någon vecka sedan fick jag höra från en man som jag dittills respekterat att problemen på jobbet beror på att chefen ”inte har tillräckligt med stake”, att ”kärringvälde med kvinnor som tjattrar” aldrig leder till något gott. Mitt bestämda men sakliga svar bemöttes med ”lilla gumman”.

Jag är 13 år och åker ensam buss en lång sträcka. Jag behöver gå på toaletten som är längst bak i bussen. För att komma dit måste jag gå förbi en man som mitt i allt sträcker ut sitt ben. Jag måste klättra över honom för att kunna komma förbi hans säte. Efter toalettbesöket känns det obehagligt att gå tillbaka till min plats framme i bussen. Jag vill inte råka ut får något mer påhitt av den här okända mannen. Det ser ut attvara tomt på hans plats. Skönt, tänker jag och går vidare mot min egen. Nu ser jag att mannen flyttat sig och sitter på sätet bredvid mitt. Han ler triumferande när jag upptäcker honom. Min första reaktion är att bara gå och sätta mig på en annan plats men han sitter så att jag inte kommer åt min väska och mina saker. Jag har knappt talat finska i hela mitt liv och får ur mig ett svagt ”Sinulla on oma paikka”. Ingenting händer. Jag står som förstelnad i bussgången och vet inte vad jag ska ta mig till. Tittar runt mig. Jag får ögonkontakt med en kvinna som sett situationen och börjar backa upp mig med att skälla ut mannen och säga att han ska gå tillbaka till sin egen plats. Några andra kvinnor stämmer in och mannen går sedan tillbaka med några ”vittu” spottandes ur munnen.

Jag minns att jag skämdes över att min finska var så dålig att jag inte själv fick iväg mannen. I dag tänker jag mer på hur tur jag hade som fick hjälp och uppbackning i den här utsatta situationen.

Denna augustikväll för 3 år sen befinner jag mig på en kräftskiva på en god väns sommarstuga. De flesta som är där känner jag väl och andra lite mer ytligt. Det finns en man i min ålder på festen som jag lärt känna genom en sommarteater och jag vet att han även brukar figurera i revy- och musiksammanhang. Vi är bekanta och har varit på samma fester förut och dessutom är han en nära vän till festvärden, en kille att lita på med andra ord.

Kvällen är trevlig och alla dricker, dansar och pratar. Vid fyratiden känner jag att jag börjar bli trött och går och lägger mig i ett rum som ligger lite avskilt, tänker att jag inte blir så störd av musik och prat där.

Vid 6-7-tiden på morgonen vaknar jag av att denne man kommer in och frågar om han får sova bredvid mig och eftersom sängen är ganska bred och jag tycker att jag kan lita på honom så svarar jag att det går bra.

Efter att vi småpratat lite om festen slumrar jag till igen, men det räcker inte länge före jag vaknar av att han ligger och trycker sig mot mig och jag känner hans hårda kön mot min ländrygg. Jag blir fullkomligt paralyserad. Jag kan inte röra mig överhuvudtaget och skräckslaget märker jag att han börjar klä av mig trosorna. Han känner mellan mina ben med fingrarna och börjar tränga in i mig bakifrån. I det här skedet klarar jag av att viska fram ett: ”Nej, nej, sluta!”. Och tack och lov avbryter förövaren innan han hunnit komma in i mig helt. Sen vänder han sig om och slocknar.

Med darrande händer sträcker jag mig efter telefonen och smsar min pojkväns kompis (eftersom min pojkvän befann sig i vårt västra grannland och kompisen var med på kräftskivan där jag befann mig) att det har hänt något hemskt och att han måste komma och hämta mig. Tyvärr hade han tagit taxi hem och fanns inte längre kvar på sommarstugan. Så jag ligger kvar till jag är säker på att förövaren sover, samlar ihop mina kläder och smyger mig ut. Sitter sen och försöker samla mig tills morgonen gryr och jag får skjuts hem.

Då jag kommer hem ringer jag min pojkvän och berättar allt, varpå han ringer förövaren och konfronterar honom. Han nekar förstås och säger ”On va ju sjölv mie åp a”. Efter ett tag ringer förövarens exflickvän upp mig och tar sitt ex i försvar och säger att de faktiskt försöker lappa ihop sitt förhållande och att ”den här händelsen bara är en droppe i havet och inget som ska få förstöra mer mellan dem”. De har ju nämligen barn ihop och numera är de ett par igen och har ytterligare ett barn. Dessutom anser hon sig vara feminist…

Efter händelsen kontaktade jag polisen och fick genom dem tillgång till samtalsstöd för kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Fick av dem rådet att anmäla, men de varnade också för en lång, jobbig och utdragen rättsprocess. Vilket tillslut ledde till att jag inte anmälde. Dessutom gjordes undersökningen hos gynekolog två dygn efter händelsen ( dvs aningen sent) och inga spår/könssjukdomar kunde hittas. Jag hade alltså inga andra bevis än mitt ord mot hans…

Detta är bara en av många gånger jag blivit utsatt för sexuella trakasserier på krogar, hemmafester och efterfester, där ens bröst och rumpa anses vara allmän egendom. Dock är detta nog det grövsta jag varit med om.

Ännu flera år efter att det varit slut på förhållandet med min första pojkvän (som inte var något desto större svin) tog han sig friheten att högt och ljudligt inför andra kommentera min kropp, min vikt och mitt utseende. Jag antar han trodde att han gav mig komplimanger, men han vägrade ändra på detta fast jag bad honom lägga av. Det kunde t.ex. gå till på det sättet att jag kom promenerande längs en gata och plötsligt fick höra en välbekant röst ropa något om en sexig lady och snygga former. Några meter fram insåg jag så att det var riktat till mig och kom från denna tidigare pojkvän, som satt på en uteterrass och ölade med ett gäng andra karlar, vilka glatt flabbade åt det de kanske tyckte var pinsamt beteende eller så bara en upplyftande frispråkighet. Jag hatade det! Tyckte det var äckligt och kände mig påhoppad och antastad (men vem vet, kanske också nånstans smickrad…). Framförallt kändes det för mig som om han någonstans tagit sig rätten till min kropp för att vi någon gång varit ihop. Det fick mig att ångra att jag nånsin litat på honom, att jag nånsin delat med honom min kvinnokropp. Det fick mig att fråga mig om jag var överkänslig och rent utav kanske lite inbillsk, men mest av allt väckte det förakt och på något sätt ett hjälplöst raseri. FAN, DET ÄR MIN KROPP OCH JAG SKA KUNNA RÖRA MIG PÅ GATAN EXAKT HUR JAG VILL UTAN ATT NÅN ANVÄNDER SIG AV MIG!