Sverige är internationellt känt för jämställdhetsfrågor. Ändå utmärker sig både Finland och Sverige i EU-undersökningar om våld mot kvinnor. Enligt undersökningar har 47 procent av finländska kvinnor utsatts för fysiskt eller sexuellt våld efter att de fyllt 15 år. Det är svårt att hitta en kvinna som inte skulle upplevt trakasserier. Trakasserierna kan vara fysiska, men ännu oftare är de verbala. Det är en så alldaglig upplevelse att den kan uppfattas som naturlig.

 

Som en reaktion på våldet mot kvinnor skapades det feministiska självförsvaret av den amerikanska kvinnorörelsen på 70-talet. Feministiskt självförsvar lär kvinnor hur traditionella kvinnoroller bryts, hur en tar rummet i besittning, hur en använder sin röst, hur en helt enkelt slutar be om ursäkt för sin existens. Samtidigt lär du dig att du har rätt att skydda dig själv då andra går över dina gränser. Det är överraskande svårt att försvara sig själv då en växt upp i ett samhälle som gynnar en bekräftelsesökande kvinnoroll.

 

– I och med feministiskt självförsvar utvecklas individen, lär sig att uttrycka sig och öva på sin självsäkerhet, men praktiken verkar framför allt mot patriarkala strukturer genom att en delar sina erfarenheter och lär sig praktiskt systerskap. Genom det feministiska självförsvaret inser vi att vi inte är ensamma med våra upplevelser. Vi är starkare tillsammans. Vi behöver det feministiska självförsvaret i skolorna för att hjälpa unga kvinnor både som individer och som en del av samhället, säger Ellen Greider från Ung Väster, feministiskt självförsvars instruktör och feminist-aktivist som har fört kampanj för att införa feministiskt självförsvar i skolorna.

Nu på 2010-talet har det feministiska självförsvaret hittat sin väg in i politiken i Sverige. En lång kampanj för att införa det i skolorna börjar ge resultat. Umeå stad har infört feministiskt självförsvar i skolornas läroplaner och Göteborgs stad beslutade 2014 att avsätta 5 miljoner kronor för att införa feministiskt självförsvar i skolorna. Även Stockholm har en längre tid arbetat på att införa feministiskt självförsvar i skolor. Motståndarna hänvisar ofta till en brist på pengar, men enligt Greider är det i praktiken en värdefråga.

 

– Vi önskar att möjligast många flickor skulle få prova på feministiskt självförsvar. Det är väldigt viktigt att målgruppen är just unga kvinnor. Skolor kan vara farliga miljöer för tonårsflickor. Unga är väldigt känsliga och kvinnor drabbas av särskilda förväntningar i samhället, säger Ellen Greider.

 

Enligt henne syns flickornas inbördes hierarkier i skolklassen i början av kurserna. Det blir särskilt tydligt vem som vågar ta ordet. Under kursens gång blir utvecklingen tydlig, tillslut har även de blygare deltagarna modet att tala. De delade erfarenheterna skapar en, åtminstone tillfällig, gemenskapskänsla.

 

Det är också frågan om värdefrågor då vi i Finland ser på till exempel nedprioriteringen av finansiering av skyddshem eller bristen på kampanjer mot våld mot kvinnor. FN:s människorättskommitté har uttryckt sin oro över våldet mot kvinnor i Finland och rekommenderat att skyddshem och service för våldsutsatta kvinnor ökas. Utvecklingen har ändå varit den motsatta.

 

Förövarna bakom våldet mot kvinnor är oftast män. De rådande maktstrukturerna mellan könen avspeglas i våldsstatistiken. En del har kritiserat feministiskt självförsvar för att det riktar sig enbart till kvinnor och för att mäns roll som våldsutövare inte ifrågasätts.

- Många säger att män också är offer för våld, men våldet mot kvinnor är strukturellt. Det är inte säkert att män nödvändigtvis skulle få ut så mycket av en kurs i feministiskt självförsvar. Våldet mellan män är annorlunda än våldet mot kvinnor. Som bakgrund till våldet mot kvinnor finns samhälleliga strukturer. Dessutom är det viktigt att skapa trygga rum för tjejer, också därför är kurserna separatistiska, säger Ellen Greider.

Hon påminner om att det sexuella våldet hittas i en bred skala mellan trakasserier och utnyttjande.

 

– Vi förändrar inte strukturer genom att be män om förändringen. De ger inte upp sin makt. Vi måste alltså själva ta den. Vår organisation Ung Vänster har en ”män och feminism”-föreläsning för män vid sidan av feministiskt självförsvar för kvinnor. Det är viktigt att även män är med i feministisk organisering och inte bara dricker kaffe då kvinnor går på feministiskt självförsvarskurser.

 

En viktig del av det feministiska självförsvaret är att det inte skuldbelägger offret. Självförsvar är inte skuldbeläggning, det är en rättighet. Alla har rätt att försvara sig.

Ellen Greider berättar om sin första erfarenhet av feministiskt självförsvar.

– När jag första gången deltog i en kurs var jag nervös. Jag var rädd för att skrika och för att slå boxningssäcken. Men erfarenheten var annorlunda än jag tänkt mig. Kursen innehöll också mycket diskussion kring samhälleliga strukturer.

 

Det feministiska självförsvaret i Sverige drivs av nätverket Självförsvar.nu. Nätverkets medlemmar är politiskt obundna och vem som helst med intresse för feministiskt självförsvar kan delta. Nätverket ordnar även skolningar för personer som är intresserade av att leda kurser.

 

Det skulle vara välkommet att få med en diskussion om feministiskt självförsvar i den politiska diskussionen i Finland. Unga kvinnor tvingas nu lära sig hur de kan reagera på trakasserier via erfarenhet. Feministiskt självförsvar ger däremot verktyg till vilken som helst kvinna att förstå sina egna rättigheter och gränser, och vidare erbjuder det naturligtvis en djupare samhällelig reflektion på jämställdhet.

 

Hanna-Marilla Zidan