OPEN CALL: Delta i nästa nummer av Astra på tema Misslyckande

Bilden föreställer en lila och vit bakgrund med svart text. Texten lyder: Delta i nästa nummer av Astra. Tema Misslyckande.[English below]

Välkomna att skicka bidrag till årets sista nummer av Astra! Temat för vinternumret 2022 är Misslyckande.

Efter den senaste tidens nyheter är det kanske lätt att bli nedslagen av att tänka på misslyckanden – Och självklart tar vi gärna emot era texter om dessa händelser. De behövs! Ja, texterna alltså.

Men när vi valde temat funderade vi i helt andra banor: Vi tänkte på hur "misslyckande" kan användas som alternativ till de "lyckanden" vi tror att vi måste uppnå för att bli just lyckliga. Misslyckande som ett sätt att vägra prestation, framgång och utstakade vägar för livet. Vi kanske misslyckas med att vara effektiva och hittar helt nya djup i långsamhet. Eller kanske misslyckas vi enligt normen, genom att vi valt ett liv utan karriär, giftermål och kärnfamilj?

Vi är också nyfikna på att höra vad ni hittat i era misslyckanden, och hur ni förstår dem. Om det inte blev som du tänkt, hur blev det istället? Vad övar vi på när vi märker att det är okej att misslyckas? Varför säger vi till barn att det hör till livet att misslyckas – upp på cykeln igen bara, nästa gång ramlar du inte! – medan vi har mycket svårare att ha den inställningen till oss själva som vuxna? När slutar det "vara okej" att misslyckas, och varför?

Ja, allt det här och mycket mer har vi klurat på. Men vad tänker ni? Senast den 2 september vill vi ha era idéer och utkast på texter om Misslyckande! Mejla dem till astra@astra.fi så hörs vi då! Alla bidrag arvoderas med en symbolisk summa om 50-70€.

Vi välkomnar bidrag som går i linje med en intersektionell, antirasistisk, klimataktivistisk och transinkluderande feminism. Redaktionen läser svenska och engelska, men publicerar gärna texter även på andra språk – framförallt minoritetsspråk – såväl som flerspråkiga bidrag.

Bilden föreställer en vit bakgrund med svart text. Texten lyder: Skicka din textidé (gärna med ett bifogat utkast) till astra@astra.fi senast andra september 2022.***

Image with text: Violet and white background. Black text that says Contribute in the next issue of Astra. Theme Failure.

Welcome to send submissions to Astra no. 4/2022!

This year's winter issue will be on Failure.

After reading the news in recent times, it might feel a bit discouraging to focus on a theme such as Failure – but when we made up our mind about the theme, we were thinking in terms of failure as an alternative to the "success" the societal norms tell us we need to have to live good and worthy lives.

Failure as refusal, failure as in choosing slow instead of efficient, failure as in choosing not to have a carreer, or marriage, or children... We're also curious to hear what you've found in your own failures, and how you understand them. If it didn't go as you had planned, what happened instead? What are we practicing when we realise it's okay to fail? Is it a rediscovery of the way we live as children, when adults tell us it's okay to fail to ride a bike the first time we try – and when, if so, did failure stop to "be okay"?

This, and much more, is the kind of things we've been thinking about. But where do your thoughts go? We want your ideas and drafts by September 2. Email them to astra@astra.fi! We pay all writers a symbolic sum of 50-70€.

Astra’s feminism is intersectional, anti-racist, decolonial, climate-activist and trans inclusive. We mostly publish pieces in Swedish, but welcome submissions in other languages too – especially minority languages – as well as multilingual pieces.

White text on black background. The text says: Send your idea (preferably with an attached draft!) to astra@astra.fi by September the second 2022.


2/2022: Maskulinitet(er)

Omslaget till Astra 2 / 2022, tema Maskulinitet(er)

 

Astra 2/2022

Tema: Maskulinitet(er)

 

[English below]

Astra välkomnar sommaren med ett nytt nummer, denna gång på temat Maskulinitet(er)! Nummer 2/2022 har även det fått ett tema föreslaget och framröstat av våra läsare.

I maskulinitetsnumret möts vi av texter som diskuterar normer och traditioner, värnplikt och konst, transmaskulinitet och gaybastun. Numret spiller även över sina egna gränser och väver in trådar om femme-identitet och en bokrecension av Torrey Peters' Detransition, baby. Den sistnämnda fortsätter det nya inslaget av konst- och litteraturkritiska texter som vi hoppas ska bli ett fast inslag i tidskriften framöver!

Astra nummer 1/2022 på temat Sexualitet & intimitet kan köpas hos Astras återförsäljare i Finland och Sverige, samt i fysisk och digital form nedan.

 

Medverkande

Adrian Malmgren
Anna Remmets
Elliot Lundegård
eve pamela grice
Filip Hallbäck
Jemini Press
Jonas Rothlaender
Jonas Thál
Leila Inanna Sultan
Lou Mattei
Malin Bergström
Mari Saldon
Nana Blomqvist
Olli Korpela
Rudeina Mkdad
Teysir Subhi
Tom Kettunen
Robin Valtiala
Shareef Askar
Shia Conlon
Studio Seri/graph

Bild på omsorg: Shia Conlon

 

***

[ENG]
Astra is welcoming the summer with a new issue, this time on Masculinities! The second issue of 2022 got its theme from our readers's survey, just as our first issue this year.

Here, we meet texts on norms, traditions, military service, art, trans masculinities and the gay sauna. Poetry, prose and literary reviews stand side by side with photography and more academic articles.

Buy Astra 1/2022 in store in Finland or Sweden, or get your physical or digital copy below:

 

Köp numret (Print + PDF) här:

Du kan ladda ner en PDF här utan kostnad


1/2022: Sexualitet & intimitet

Astra 1 / 2022 omslag. Tema: sexualitet och intimitet

 

Astra 1/2022

Tema: Sexualitet & intimitet

 

[English below]

Astra nummer 1/2022 på temat Sexualitet & intimitet är här! Temat är ett resultat av vår läsarundersökning, där de svarande fick lämna förslag på teman de ville att Astra skulle ta sig an. Vi lät sedan våra följare på Instagram rösta på vilket av alla förslag från läsarundersökningen de helst ville se. Här har ni det!

Sexualitet och intimitet kan var för sig leda tankarna till både väldigt lika och väldigt olika saker, vilket avspeglas i numret. Den som hoppas på explicita sexskildringar kommer inte bli besviken, men inte heller den som vill läsa filosofiska texter om närhet till och genom konst och litteratur. Historia, dejting, bärande och bristande queera gemenskaper, anknytning och relationer är andra infallsvinklar skribenterna valt när de närmat sig tematiken för årets vårnummer.

Astra nummer 1/2022 på temat Sexualitet & intimitet kan köpas hos Astras återförsäljare i Finland och Sverige, samt i fysisk och digital form nedan.

Medverkande

Juliet Atto
Lisa Carlsson
Rosanna Fellman
Mathias Rosenlund
Tova Gerge
Sara Hallström
Kaitlyn D. Hamilton
Sandra Holmqvist
Iisa Lepistö
Lo Ragnar Lindström
Sam
Mai Palmberg
Emma Strömberg
Leila Inanna Sultan
Aylin Unal
Roby Redgrave
Hanna Stenman
Hanna Valle
Maria Dalnäs
Amy Gelera
Linnéa Enström
Sara St. Clair

Bild på omslaget: Emma Johansson

 

***

[ENG]

Astra 1/2022 on Sexuality & Intimacy is here! The theme is a result of our reader survey, where the respondents were asked what themes they would like Astra to cover. We then let our followers on Instagram decide which of all the suggestions from the reader survey they most wanted to see. And this is it!

Sexuality and intimacy can, when they each stand on their own, lead the mind to both very similar and completely different things. This is something you will see reflected in the issue. Those who hope for explicit sex depictions will not be disappointed, but neither will those who wish to read philosophical pieces on closeness to and through art and literature. History, dating, belonging and alienation within queer communities, attachment and relationships are other angles of approach that the writers have chosen.

Buy Astra 1/2022 in store in Finland or Sweden, or get your physical or digital copy below:

 

Köp tryckt nummer:

Ladda ner PDF gratis här!

 


Open call: Delta i nästa nummer av Astra, tema Ekologier

[English below]

 

Det är dags att skicka textförslag till Astra nummer 3/2022! Denna gång är temat Ekologier.

Ordet får oss att tänka på ekofeminism och nätverk, svampmycel, trädrötter, utrotningshot, mikroorganismer och internet. Det får oss att läsa Robin Wall Kimmerers bok Braiding Sweetgrass: Indigenous Wisdom, Scientific Knowledge, and the Teachings of Plants högt för varandra – citat som "People often ask me what one thing I would recommend to restore relationship between land and people. My answer is almost always: 'Plant a garden'. It's good for the health of the earth, and it's good for the health of the people. A garden is a nursery for nurturing connection. The soil for cultivation of practical reverence. And its power goes far beyond the garden gate. Once you develop a relationship with a little patch of earth, it becomes a seed itself. Something essential happens in a vegetable garden. It's a place where, if you can't say 'I love you' out loud, you can say it in seeds. And the land will reciprocate in beans" – och drömma.

Vi tar emot texter i alla tänkbara och otänkbara genrer. Kom ihåg att bifoga ett utkast eller en utförligt beskriven idé när du mejlar ditt förslag till oss.

~ Utkast och idéer skickas till astra@astra.fi senast den 22 april.

~ Bidragen arvoderas med en symbolisk summa på 50-70€.

~ Om ditt bidrag tas med i tidningen är slutdeadline för färdig text 13 maj (därefter finns tid för arbete med texten ihop med redaktör).

Vi välkomnar bidrag som går i linje med en intersektionell, antirasistisk, klimataktivistisk och transinkluderande feminism. Redaktionen läser svenska och engelska, men publicerar även texter på andra språk, såväl som flerspråkiga bidrag.

 

***

 

It's time to send submissions for Astra 3/2022, on Ecologies!

The theme makes us think of ecofeminism and communities, networks and the internet, myceliums and roots, extinction, microorganisms and eco spirituality. It makes us read Robin Wall Kimmerer's book Braiding Sweetgrass: Indigenous Wisdom, Scientific Knowledge, and the Teachings of Plants to each other – quotes like "People often ask me what one thing I would recommend to restore relationship between land and people. My answer is almost always: 'Plant a garden'. It's good for the health of the earth, and it's good for the health of the people. A garden is a nursery for nurturing connection. The soil for cultivation of practical reverence. And its power goes far beyond the garden gate. Once you develop a relationship with a little patch of earth, it becomes a seed itself. Something essential happens in a vegetable garden. It's a place where, if you can't say 'I love you' out loud, you can say it in seeds. And the land will reciprocate in beans" – and dream.

As always, we publish texts of all genres. Just remember to attach a draft or a detailed description of what it is you want to write about.

~ Ideas and drafts can be sent to astra@astra.fi, deadline is 22nd of April.
~ We pay all writers a symbolic sum of 50-70€
~ If your submission is accepted, the final readline for finished texts is 13th of May.

Astra’s feminism is intersectional, anti-racist, decolonial, climate-activist and trans inclusive.


Den kastrerade madonnan – av Emma Strömberg

 

 

I

 

”I vissa skeden efter att man fått barn är mammaidentiteten väldigt stark och man kan känna att, kan en mamma ha sex ens? Det kan ta en tid att hitta sin nya roll både som mamma och som fru eller partner. Det kan vara väldigt svårt, jag kan känna, det här är ju fel för en mamma”

 

Så sade en av personerna bakom Svenska Yles podd Föräldrasnack i ett samtal med en sexualterapeut (avsnittet publicerades 23.8.2021 på Yle Arenan). Jag hajade till när jag hörde denna beskrivning av identitetskonflikt mellan ens sexuella varande och ens nya identitet som mamma (det är relevant här att det är fråga om just en ”mammaidentitet” och inte omställningen till att bli förälder överlag). Sexualterapeuten bekräftade också denna konflikt som en naturlig del i processen att bli mamma: ”Det är en jättesvår balansgång och kan ta lång tid”.

 

"Jag reagerade på hur tydligt diskussionen i podden visade att det ännu finns idéer om att moderskap utesluter sexualitet, och hur det fortfarande skapar konflikter för kvinnor som får barn."

 

När jag hörde detta avsnitt hade jag nyligen läst den amerikanska feministen Adrienne Richs banbrytande verk Av kvinna född från 1970-talet, där hon skriver om hur det patriarkala samhället avsexualiserat modern. Hon menar att det i upprätthållandet av en patriarkal kultur har funnits ett behov av att tämja kvinnan – som har den otroliga makten att skapa liv – genom att göra en klar åtskillnad mellan sexualitet och moderskap. Som kastrerad madonna kan den (heliga) modern tryggt upphöjas på piedestal.

 

För att kunna hålla den omvårdande självuppoffrande modern åtskild från sexualitet har patriarkala samhällen delat in kvinnor i två kategorier: horan eller madonnan; antingen en sexuellt promiskuös ”dålig” kvinna (älskarinnan) eller en anständig ”god” kvinna (hustrun/modern). Jag reagerade på hur tydligt diskussionen i podden visade att det ännu finns idéer om att moderskap utesluter sexualitet, och hur det fortfarande skapar konflikter för kvinnor som får barn.

 

Trots att vi idag ser det som sunt att i sinom tid kunna förlika de olika rollerna som mamma och som partner i ett romantiskt-sexuellt förhållande, rör det sig fortfarande inom ramen för en borgerlig sedlighet. Mammor har alltså större svängrum idag jämfört med under tidigare århundraden, men måste ändå förhålla sig till en norm som kan överträdas. 68-rörelsens sexuella frigörelse har kritiserats av feminister för att inte ha inneburit en full frigörelse för kvinnor. När det kommer till kulturella föreställningar om vad det innebär att vara mamma, vilka lever kvar ännu idag, blir det lätt att instämma. Det är som om en viss konservatism slår tillbaka när en kvinna blir förälder. Då aktualiseras hora-madonna-dikotomin och blir laddad på grund av den moralism som fortfarande omgärdar moderskapet som samhällelig norm. Denna uppdelning stympar kvinnor och hindrar oss från att vara hela människor. Det är därför feministiska tänkare som Iris Marion Young och Adrienne Rich hävdar att kvinnor inte är fria förrän åtskillnaden mellan moderskap och sexualitet upplöses.

 

"Om vi öppnar för en bredare förståelse av hur sexualitet genomsyrar ens liv och tar sig olika uttryck och former utanför en genital- och orgasmfokuserad förståelse av sexualitet, kan vi få syn på och undersöka – utan att bli förskräckta – hur sexuella aspekter av ens varande finns med i graviditet, förlossning och i omvårdnaden av spädbarnet."

 

Ovan har jag främst behandlat hur den kulturella åtskillnaden mellan sexualitet och moderskap skapar inre konflikter för kvinnor när det kommer till att sammanfoga föräldraskap med ett sexuellt liv. I den här diskussionen har jag utgått från en förståelse av det sexuella som den erotiska akten mellan två vuxna. Men behovet att utesluta sexualitet från moderskap har också inneburit ett osynliggörande av hur sexualitet kan ingå i erfarenheterna av graviditet, förlossning och omvårdnaden av ett spädbarn på ett mångfacetterat sätt. Om vi öppnar för en bredare förståelse av hur sexualitet genomsyrar ens liv och tar sig olika uttryck och former utanför en genital- och orgasmfokuserad förståelse av sexualitet, kan vi få syn på och undersöka – utan att bli förskräckta – hur sexuella aspekter av ens varande finns med i graviditet, förlossning och i omvårdnaden av spädbarnet.

 

II

 

Jag grubblade en del under min graviditet över hur omställningen skulle fungera från att mina bröst har varit en primärt erogen zon till att de skulle få den helt andra funktionen att ge näring åt en baby. Frågan kändes inte direkt besvärande, men upptog ändå mina tankar – tills jag insåg att när jag tänkte så här utgick jag ifrån att det inte kan (läs borde) finnas en överlappning, och att det är själva idén om sexualitet som enbart genital och åtskild från alla andra aspekter av ens liv, som skapar dessa bryderier.

 

Iris Marion Young skriver att bröst är en skandal för patriarkatet eftersom de bryter upp separationen mellan moderskap och sexualitet. Denna utsaga är på samma gång så enkel och så sann. Den visar det rent komiska i att en patriarkal kultur ändå till varje pris försökt hålla dessa åtskilda, med absurda följder som att kvinnor förväntas ha en on/off switch mellan att brösten ska vara en erotisk kroppsdel i sexlivet med ens partner och fungera som en ”neutral” nappflaska för ens baby. I denna föreställning objektifieras också brösten: Istället för att vara en integrerad del av kvinnans kroppslighet blir brösten antingen sexuella objekt (för ett manligt begär) eller ett instrument för babyns näringsintag.

 

"Ett för snävt språk kring sexualitet gör att vi har svårt att fånga upp den bredd och de nyanser som finns i våra erfarenheter."

 

En man som blir upprörd över att se någon amma i det offentliga rummet ger uttryck för det obekväma i att tvingas se bröst, som han vill bevara som ett sexuellt objekt, blandas med moderskap. Just för att brösten är så laddade i skärningspunkten mellan moderskap och sexualitet vill Yong sätta amningen i centrum för att rasera denna åtskillnad och uppmanar till att: ”... celebrat[e] breast-feeding as a sexual interaction for both the mother and the infant”.

 

När jag försöker sätta ord på det spektrum av kroppsliga känningar som jag upplevt i amningen märker jag hur svårt det är att beskriva de upplevelser som har med sexualitet i någon form att göra på ett sätt som verkligen fångar vad det handlar om. Jag blir väldigt medveten om hur vårt språk kring det sexuella genast får en in på spåret om behovstillfredsställelse; sexuell upphetsning som ska leda till orgasm. Ett för snävt språk kring sexualitet gör att vi har svårt att fånga upp den bredd och de nyanser som finns i våra erfarenheter.

 

***

 

Kropp mot kropp. Hud mot hud. Det är så mycket kropp och hud mot varandra hela tiden. Den lilla munnen som frenetiskt söker bröstvårtan och suger tag. Brösten är fyllda av mjölk. Det känns skönt när bebisen börjar suga och jag känner hur trycket i brösten börjar lätta och mjölken rinna till. 

 

***

Jag känner en ilning i underlivet när bebisen suger på bröstet.

 

***

 

De lugnaste stunderna är när bebisen ammar. I början känns det som att de flesta gånger jag kysser E är när jag samtidigt ammar. 

***

 

E håller om mig i sängen och jag håller om bebisen. Det är så mycket kroppslig närhet. 

 

***

 

Olika former av intimitet, närhet, beröring och sexualitet finns på ett kontinuum. Den explicit sexuella akten som strävar till orgasm (det behöver naturligtvis inte alltid vara så) befinner sig på ett kontinuum av olika former av närhet, intimitet och emotionell investering som inte har orgasmen som mål. Jag upplevde också ett kontinuum mellan den fysiska närheten och ömheten i parrelationen och den fysiska närheten och ömheten till bebisen.

 

***

 

Jag sover med bebisen i dubbelsängen, när hen vaknar och vill ha bröstet drar jag den lilla mjuka babykroppen tätt intill mig i en omfamning. Så somnar vi sedan om, båda liggandes på sidan med kropparna mot varandra.

 

***

 

När jag och min partner hade lite glesare sexliv i något skede i början av bebistiden kände jag att min mest fysiska och sensuella relation var till babyn.

 

III

 

Graviditet, förlossning och den första tiden av omvårdnad av ett spädbarn sätter ens kroppslighet i förgrunden på nya sätt och nya former av sensualitet kan vara en komponent.

 

***

 

Det jag märker först är att brösten sväller. Mina små bröst får en ny tyngd. Bröstvårtorna blir ännu känsligare för beröring. Jag blir genast upphetsad om jag smeker dem. Jag känner mig sensuell med den fasta magen som putar mer och mer för varje vecka. När jag smeker magen rör jag mig själv, men samtidigt är det inte bara jag. 

 

***

 

När jag i efterhand skrivit om min förlossning har det väckt sexuella känslor hos mig. På vilket sätt är förlossningen laddad med sexualitet? Det är inte helt klart för mig. Det rör sig på en subtil nivå som kan vara svår att verbalisera. Men jag gör ett försök: Förlossningen är en extremt intensiv och kroppslig erfarenhet. Det var inte en explicit sexuell extatisk upplevelse, men ett intensivt nu som kännetecknar någonting som är väldigt kroppsligt, en jagupplösning som man också kan uppnå i sex. I ett tidigare skede av förlossningen, när vi ännu var hemma och värkarna inte ännu var så intensiva, upplevde jag direkt välbehag när värken avtog och ett rus av avslappning sköljde över mig.

 

"När jag i efterhand skrivit om min förlossning har det väckt sexuella känslor hos mig. På vilket sätt är förlossningen laddad med sexualitet? Det är inte helt klart för mig. Det rör sig på en subtil nivå som kan vara svår att verbalisera."

 

Mina funderingar kring moderskap och sexualitet har också fått mig att tänka på den franska feministiska teoretikern Luce Irigaray, som har varit en stor inspirationskälla för mig. I sin bok This sex which is not one skriver hon att vår förståelse av sexualitet präglas av fallocentrism, med penisen som det primära sexuella organet. Irigaray vill visa att kvinnlig sexualitet är mer mångfacetterad och att de erogena zonerna är långt fler än vad man i allmänhet tänker sig. Hon betonar att det behövs ett nytt språk för att fånga kvinnlig sexualitet bortom den fallocentriska mallen. Det jag har försökt göra i min diskussion om hur intimitet och sexualitet finns med som aspekter i graviditet och omvårdnaden av spädbarnet är just att försöka bredda förståelsen av sexualitet och på det sättet fånga upp och artikulera erfarenheter som går under radarn i den dominerande diskursen.

 

Denna diskussion om moderskap och sexualitet är inte isolerad från Irigarays poäng om hur kvinnlig sexualitet överlag klämts in i en maskulin diskurs. Därför kan reflektioner kring kroppsliga och emotionella erfarenheter i samband med graviditet, förlossning och omsorgen om en baby inspirera oss att vara uppmärksamma på och tänka vidare kring hur sexualitet och kroppslighet tar sig olika uttryck i våra liv.